Problemställning 1 - Miljömässig hållbarhet
Vi står idag inför stora utmaningar när det gäller att hushålla med jordens resurser, minska utsläpp och avfall. Den linjära ekonomin har präglat samhället sedan industrialiseringen och skapat en slit-och slängmentalitet där vi utvinner naturresurser, producerar och konsumerar och sedan gör oss av med avfallet. Den ekonomiska utvecklingen behöver ta en ny riktning. Vi behöver jobba tillsammans med innovation och nya sätt att tänka för att ekonomin ska kunna fortsätta att utvecklas och för att skapa välstånd och välfärd för alla.
Cirkulär ekonomi är en ekonomi där avfall i princip inte uppstår och som har förutsättningar att vara ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar. I den här utmaningen ställer vi oss frågan hur cirkulär ekonomi skulle se ut och fungera i Södertälje City år 2030?
Förslag på frågeställningar och inriktningar :Ni kan utgå från eller eller flera av förslagen i er lösning.
- Konsumtion och delningsekonomi (Vad köper vi? Vad delar vi? Vad gör vi med de varor som inte köps? Etcetera.)
- Renhållning och återvinning (Hur återvinner vi det avfall som blir och till vad? Etcetera.)
- Mat och måltider (Vad och hur äter vi i city? Var kommer maten ifrån? Vad äter vi på och med? Vad händer med det som blir över? Etcetera.)
- Hur får vi medborgare att använda de miljösmarta lösningar som finns? Redan idag finns många bra lösningar som inte används. Hur gör vi de miljösmarta alternativen till det medborgarna väljer (Till exempel genom att använda beteende-ekonomi-tänk, nudging och liknande)?
Problemställning 2 - Mobilitet
Mobilitet är i det här fallet människors möjlighet att transportera sig själva och gods till de platser de vill nå. Fungerande infrastruktur och transporter är grundläggande för ett modernt fungerande samhälle – Södertälje är inget undantag.
Världen står inför stora förändringar och vi är i behov av smartare mobilitet, effektivare, renare och säkrare transportsätt.
Sedan 1950 och fram till idag har resandet räknat i personkilometer ökat med ungefär sju gånger och prognosen är att den kommer att fortsätta öka. Digitaliseringen och elektrifieringen har och kommer fortsätta att ha en stor inverkan på transportsystemet och hur människor väljer att resa och nya tjänster kommer hela tiden, som exmpelvis elsparkcyklar, elbilpooler och elpodtaxi.
Södertälje är en knutpunkt för genomfartstrafik och flera stora infrastrukturstråk passerar genom kommunen. Uppgifter här är är att ta fram koncept som kan hjälpa Södertälje att möta de utmaningar som uppstår i det nya transportlandskapet kopplat till Södertälje City 2030.
Förslag på frågeställningar och inriktningar :Ni kan utgå från eller eller flera av förslagen i er lösning.
- Transporter/mobilitet av människor och varor (Vad för alternativa färdmedel kan vi tänka oss i framtiden? Till exempel hoverboard och elflygplan för personligt bruk.)
- Modeller för transport (Vilka behov av transport kommer vi ha i framtiden och vilka hållbara modeller behöver vi för att tillgodose dessa? Till exempel bilpooler, och samåkningstjänster.)
- Samspel mellan Internet of Things och öppna data inom transportsektorn (Vad är uppkopplat redan? Vad skulle kunna kopplas upp och vilken öppen data skulle då behövas?)
- Hur får vi medborgare att använda de miljösmarta lösningar som finns? Redan idag finns många bra lösningar som inte används. Hur gör vi de miljösmarta alternativen till det medborgarna väljer (Till exempel genom att använda beteende-ekonomi-tänk, nudging och liknande)?
Problemställning 3 - En attraktiv och hållbar stadskärna
Handeln och hur vi konsumerar kommer vara en självklar del i att utveckla städerna att bli mer hållbara. I en stadskärna sker handel och möten som både ska locka invånare och vara hållbara. Hur ska vi kunna behålla samma livskvalitet och aktivitet i stadskärnorna och samtidigt vara hållbara?
- Hur ser framtidens hållbara handel ut i Södertälje?
- Hur konsumerar vi? (på vilket sätt och var?)
- Vilken typ av produkter och tjänster vill vi som handlar och spenderar tid i Södertälje city ha? (vad vill vi köpa och använda? kommer det vara nytt, återvunnet, lånat? etcetera)
- Hur kommer butiker och andra verksamheter se ut och fungera? (till exempel shop in shop, showrooms, virtual och augmented reality)
- Hur ser mötesplatser i city ut? (till exempel restauranger, caféer och food courts)
Öppna data och globala hållbarhetsmålen (Agenda 2030)
Lösningarna ska förutom att svara mot en av de tre problemställningarna också innehålla
- Tänkt användning av öppna data. Det kan vara data som finns och är öppen idag, eller data som ni tänker bör finnas 2030.
- Hur lösningen bidrar till att uppnå minst ett av de 17 globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.
